jag har stora problem.
1. a) ska jag festa idag?
    b) vad ska jag isf ha för kläder?
    c) vem ska jag festa med?
2. a) ska jag inte festa idag? 
    b) vad ska jag isf annars göra? 
3. a) ska jag festa imorrn?
    b) vad ska jag isf ha för kläder?
    c) vart ska jag vara och med vem?
    d) blire utgång, för det vill jag!?

så, understand att jag har lite problem. dessutom laggar datorn som fan och alla bokstäver flyger åt alla håll.. är jag redan full eller what? matto har fixat nå.. sorry, menar "fixat" nå, så att datorn skulle bli mycket bättre. men som sagt.. alla bokstäver hoppar omkring... very konstigt.

anyway, ska ta på mig nå rena kläder och sätta mig på en ren filt i våran nya vita soffa. annars finns en viss risk att den ser använd ut, och det är lika med dödstraff i våran familj.
på tal om dödstraff så har kenny redan fått en varning. matto hittade nämligen honom imorse när han satt i soffan och hör och häpna... klöste på den. själv trodde jag inte att matto skulle döda lille keno på en gång, men som tur var började det med ett gult kort... ett till och han är out of here... :(

jag måste bara försöka förklara min dröm, och jag vet att jag kommer att låta lite scary.. hoppas bara inte zlatan läser det här, för isf skulle han tro att jag var värsta stalkern.

jag drömde att jag var förbundskapten för herrarna. jag hade bestämt mig för att zlatan skulle in när jag hade en halvtimme kvar att sova. jag vet hur sjukt det låter. i alla fall, han skulle in kvart i sex, och jag skulle vakna kvart över. under natten vaknade jag typ 4 gånger eftersom jag trodde att jag hade missat när jag skulle sätta in zlatan. varje gång jag vaknade tänkte jag dessutom: "varför ställer jag inte bara klockan på kvart i så att jag inte missar att sätta in han?". som tur var ställde jag ju aldrig om klockan för isf skulle jag ju sprängas av att behöva vakna en halvtimme före jag hade tänkt.
nämen seriöst hur sjuk är jag inte? jag ÄR ju värsta stalkern.

men jag kan ju inte rå för att jag är kär, kan jag?

vet inte hur jag ska göra ikväll! Festa, inte festa? Gå ut, inte gå ut? Kanske rent av bara sitta hemma och slappa hela kvällen.. kanske hyra en film. men jag vill ut! men då måste man göra sig fin.. det är jobbigt. och what if jag vill ta en cider eller två? då har jag bilen stående i stan och tar mig inte hem. hm.. tror nog att jag gör mig fin ("fin") och far in till kajsa, ewa eller ida i stan. eller vi får se. kommer ju ångra mig som fan om jag far i mjukisdressen typ. alltså är det bäst att jag tar på mig jeans iaf. blir nog bra.

det rinner ur näsa och öga just nu, var nyss nere och sköt lite på plan och blev så grymt allergisk. jaja, det går väl över om man tar lite piller och sånt.


I'm not afraid to fall
It means I climbed up high
To fall is not to fail
You fail when you don't try
I'm not afraid to fall
I might just learn to fly
And I will spread these wings of mine

i sommar har jag jobb minst 5 veckor, soft or what? dock vet jag inte om jag ska söka nå i öjebyn oxå, skulle ändå vara kul att köra lite lantbrevbäring och jag har ju ganska många lediga veckor så det blir nog att göra det :)
det som är lite jobbigt är att jag i dessa 5 veckor som jag ska jobba i stan ska gå typ det jobbigaste distriktet av alla. typ tre villor och resten hyreshus. men jag kommer att dela ut till en del jag känner och det är ju alltid roligt :P så alla som vet med sig att dom bor på 941 37 kommer få post av mig i sommar. nicebice. en del som bor på 941 40 också för den delen :P

jill johnson - oh, vilken härligt dag.

alltså hur sommar är det inte idag då? är så grymt nöjd alltså! har just suttit ute och lökat lite, måste ju bättra på brännan nu när man har chansen.

hallå, vem vill festa med oss ikväll?

jag tänkte berätta om mina tankegångar under matchen:

1-15 min: "fan det här kan vi ju vinna" (vilket är en ganska ovanlig tanke i mitt huvud under match)
0-1 på straff: "äh, vi har ändå varit ganska bra, det är ju bara ett mål"
0-2 när femton minuter återstår: "fan, vi börjar tappa lite..."
0-3 när fjorton minuter återstår: "ojsan..."
0-4 när tretton minuter återstår: "vi kanske ändå inte kan vinna..."
i halvlek drar jag på bad-cop mössan och snackar lite skit. okej, dom är bättre än oss, men inte 4-0 bättre. när vi startar andra halvlek går vi in med inställningen 0-0.
bollarna fortsätter rulla in.
0-5 efter några minuter in på andra: "fyfan vad jag inte ska säga till nån vad den har matchen slutat, skämmes tamejfaaan!!!"
0-6: "och jag ska fan INTE tacka nån i det andra laget, dom är jävlat cp!" (drog även en kommentar till en viss nummer 10 att jag ville slå ner hon)
0-7: "tänk om det skulle bli tvåsiffrigt :S" (försökte vid det här laget fälla alla som kom i min närhet, lyckades aldrig så bra, vilket var jävligt irriterande och mitt humör skönk för varje sekund)
0-8: "undrar hur jag ska säga till laget att jag slutar spela fotboll, det är suger verkligen" "hm, hur ska jag göra för att skita i att tacka alla utan att nån märker det..."
0-9: "okej, nu är det lite skämmigt hära. bli inte arg.. ta det lungt istället, alla måste fatta att vi spelar dåligt"
när fem minuter återstår får jag ont i foten, lägger mig ner och whinar lite. tomas kommer och är skitnöjd för att han får använda sin nyinköpta kylspray. domarn sa att jag hade gjort det bra. jag blir på lite bättre humör och lite gladare tankar kommer: "mm.. zlatan"

sen blir det inga fler mål! :)

dagens runda på jobbet blev slapp som jag hoppades. sen blev det mindre slappt efteråt eftersom telia tydligen bestämt sig för att skicka ut brev till ungefär alla sina kunder. jaja, vi kämpade på och jag hann faktiskt allting precis på klockslaget 15.20 (när vi slutar).
sen hade min kära mytomaniska (?) far lovat mig att vi skulle köpa nya fotbollsskor idag efter jobbet. jag såg framemot det eftersom min gamla högerdojja är så gott som bara ett hål. jag har alltså de senaste veckorna levt på svart och vit tejp som jag envist tejpat fast på skorna för att göra hålet mindre. det har resulterat i en riktigt snygg högerdojja... inte. och det går ju inte så bra att skjuta med den heller. men, men.. jag får göra mitt bästa, är ju ändå tredje matchen jag spelar med min snygga sko.

har samling om 20 minuter.. borde kanske äta nå. kanske packa. funderar på att ta en bastu efter matchen.. nån som är på? återkommer med resultat.

ännu en dag närmare helgen, som nån på jobbet sa. nicepice, sa jag. för varje dag som jag jobbar får jag ca 500 spänn efter skatt så efter en vecka har jag ju över 2000, jag är ju redan nu rik! :D jippiekajejj. dessutom var det så lite post idag att vi slutade nästan en timme tidigare än vi ska göra på onsdagar.. hur nice är inte det?
igår somnade jag i pausen på ugly betty, typ strax efter halv 9 alltså. sen sovsovsov jag underbart ändå tills klockan ringde 6.20. och ändå var jag trött! hur går detta till? måste ha ett rejält snack med john blund.

ikwel har vi träning.. får se hur taggad jag är på att träna. när jag är på jobbet och tänker på träningen dör jag typ direkt, alltså inte så taggad. men sen kommer jag hem, vilar ett tag, byter om och lyssnar på lite taggmusik, sen är jag fff (fit for fight). har typ aldrig varit så ambitiös på träningarna som jag är nu när jag jobbar på dagarna. slappt!
på request av "psykologen" ska jag skryta lite här i bloggen.. okej säger jag, det kan väl inte skada.
jag citerar piteå-tidningen:

Svensbyn 2 vann mot Öjeby IF, 2-1 (0-0).

Matchvinnare blev Svensbyns målvakt Madelene Pettersson som räddade en straff i slutsekunderna.
Öjebyn hade minst lika mycket av spelet.
- Men vi tog inte vara på chanserna, menade Öjebyns tränare Bernt Blomgren.
Bea Öhman gav Svensbyn ledningen, 1-0. Tove Bergström kvitterade, 1-1.
Sedan avgjorde Moa Boström med sitt 2-1 mål.
Svensbyn gjorde en kämpamatch och lyckades med lite tur och Madelenes straffräddning ta alla poäng.
Öjebyn saknade ordinarie målvakter. Nu hoppade Sandra Löfqvist in mellan stolparna.
- Hon gjorde det bra, berömde Bernt Blomgren.
Extra plus i övrigt till Emma Stenlund, Linnea Swindell och Linnea Lindström.

wohowoho.

idag har jag varit skitnyttig och käkat sallad och light-dryck till lunch! sen nyss käkade jag en hårig frukt vilket resulterade i nånting mellan mina framtänder som vägrar komma ut. mindre nice. det är nog ändå bäst att jag far och tränar idag.. kanske tillochmed går till träningen! om jag går runt liden först, blir det ju en ganska bra uppvärmning! jag blir nöjd över mig själv bara av att tänka den tanken! men jag vet inte om jag gillar den.. det är nog bäst att jag lägger mig i sängen ett tag så jag kommer över mina hurtiga tankar.

idag fick jag ett "håll käft" när jag pratade i telefon. det värsta var att jag inte ens sa nå.

imorrn vill jag aldrig vakna, ikväll vill jag inte finnas. imorrn vill jag inte heller finnas.. jag vill ALDRIG finnas. jag finns inte för honom och önskar att jag inte fanns för någon annan heller. önskar att jag kunde somna och aldrig vakna. önskar att jag kunde glömma... önskar att klumpen i magen kunde försvinna. får man sjukskriva sig på grund av depression??

om jag inte hör av mig nu med ett sms eller nå, kommer vi aldrig bli "vänner" igen. vi kommer ändå aldrig bli vänner. vet nån hur det känns att varje gång man ser en person, börjar man må dåligt för att det känns som att man är i vägen. känns som att man inte borde vara där. man borde vara långt långt borta för att personen i fråga ska slippa se en.
sen får man en liten gnutta hopp när personen får syn på en och kommer fram för att prata. känslan av att vara i vägen försvinner dock aldrig.
sen pratar man i telefon och får ett "håll käft" och sen vet man att den "vänskapen" är över tills JAG har hört av mig.

han hör bara av sig för att vara snäll, få in det i skallen. banka in det i din tjocka jävla skalle, FÖR ATT VARA SNÄLL. understand. önskar att ingen visste vem jag var. då skulle ingen sakna mig om jag försvann. skulle nån det ändå? kanske tränar-tomas, för då skulle vi inte ha nån målvakt. men vem mer? jag vet en som skulle bli jävligt lycklig iaf. en mindre att välgörenhets-ringa. ett problem ur världen.

tre år är en lång tid.. för mig. tre år glömmer man inte av på en månad. gör man? tre år.. tre lyckliga år? det värsta är att även om han ser den där grodan hänga där vid sängen, den grodan som han vet är min, tänker han inte på mig. det är helt annorlunda för mig. ser jag en tröja, ett mjukisdjur eller ett smycke som jag fått av honom, kommer tårarna direkt. varför tänker inte han på mig? varför tänker jag på honom? varför kan jag inte bara sluta? varförvarförvarför? VARFÖR?

jag är en värdelös och patetisk person som inte kan lämna det förflutna bakom mig. för en person är jag dock ingenting..