Gravid för evigt
Just nu känns det som att bebisen aldrig kommer att komma ut. Alla dagar är exakt likadana. Ont som fan i fogarna, bebis som ligger förbaskat långt ner och håller på så det tar riktigt ont ibland (känns i princip som att han dinglar utanför...), sammandragningar som inte tar ont men som ändå är jobbiga. Varje kväll hoppas jag att det ska hända något under natten och varje morgon när jag vaknar blir jag lika besviken. Eftersom varje dag är exakt likadan så är dock inte mina förhoppningar så stora varje kväll för det känns som att den dagen/natten förlossningen går igång kommer jag känna något annorlunda redan tidigare under dagen. Eller? Känner man inga "symptom" innan man föder barn? Åh, jag är så förbaskat less. Analyserar typ varenda liten grej som känns i kroppen. Googlar och provar alla olika sätta-igång-förlossningen-knep som finns. Inget funkar! INGET!
Vecka 38+1 idag... 9 veckor sedan jag blev inlagd. 9 veckor har jag väntat!
Förlåt för ett extremt gnälligt inlägg, jag vet att jag inte ens har gått "hela vägen" än, men jag är ändå less!
Idag får jag nog hem en snuttefilt jag har beställt till lillebror iaf. För förhoppningsvis KOMMER han ju att komma ut nån gång. Fast det faktiskt inte känns som det nu...
2 veckor
Idag är det exakt två veckor till BF. Tiden går fort, men ändå sakta. Var helt övertygad om att jag skulle föda under helgen eller senast tisdag eftersom jag hade skola måndag och tisdag.. Men icke! Han har nog växt fast...
Sömnlös...
Nu tycker jag faktiskt att bebisen kan komma ut! Inatt har jag varit upp för att kissa EN GÅNG I TIMMEN hela natten! Kl 23, 00, 01, 02 osv tills kl 6. Och efter varje toabesök har det tagit nästan en timme att somna om. Lägg till halsbränna på det och sura uppstötningar i hela munnen direkt jag lyckats slumra till så förstår ni att jag sovit ca 0 timmar inatt! Mellan kl 06 och 06.50 sov jag som en stock och när jag vaknade var jag såklart kissnödig. Längtar efter amningsnätter! Då slipper man iaf kissa stup i kvarten...
Fortfarande gravid
Kolla så fint jag har fått det här på bloggen! Tack så mycket för hjälpet Kajsa! Nu blir det mycket roligare att blogga, och jag ska definitivt försöka bli bättre på det :)
Som rubriken lyder så är jag fortfarande gravid! Vem kunde tro det för 6 veckor sen när jag blev inlagd!? Inte jag iaf! Kan säga att det börjar kännas som att jag går på övertid. Vecka 35+5 idag, snart har jag gått tre veckor längre än jag gjorde med Harry och som det känns nu kommer jag typ aldrig föda barn... Har ju för fasiken väntat och väntat sen den 5:e juli på bebisen, men han verkar må så himla bra inne i magen. Jag slutade ta det lugnt typ förra veckan och lever nu som vanligt och ÄNDÅ stannar han kvar i magen...
Om lite mer än en vecka är bebisen "färdigbakad" och då hoppas jag han ploppar ut så fort som möjligt!
Vi har gjort i ordning det mesta här hemma nu iaf och det känns mycket bättre. En sak mindre att oroa sig för :)
Mitt egengjorda babynest! Visst är jag ändå lite duktig!?
One more week
Ååååh! Blir kvar här på patienthotellet minst en vecka till. En veckaaaaaaaaa!! Kan ni tänka er hur lång en vecka känns när man är helt ensam i ett 4 kvadratmeter stort rum!? Är så förbaskat less och vill inget hellre än att vara hemma med min familj. Men, men... vad göra? Bara lägga sig i sängen och vänta.. och vänta och vänta.
Så, nu vill jag ha besök! Alla som känner att de inte har nå bättre för sig får gärna komma och hälsa på. Varje minut av mänsklig kontakt är värdefull :P
Undersökningen idag visade ingen försämring iaf, så det är ju postivit. Bebisen väger nu strax under 1500 gram, så han har växt som han ska iaf. Skönt! :)
Liten uppdatering
Hej på er!
Nu har jag alltså blivit flyttad till patienthotellet istället! Vilket frihet! Här får jag ha besök och sovfrämmande om jag vill. Tyvärr har vi ingen hundvakt så Thomas kan inte sova över, men ändå skönt att veta att han KAN :) Mina restriktioner nu är att jag ska fortsätta vila mycket, men ändå göra liiiite mer än bara ligga. Läkaren sa att det ska vara som en "övning" för hur det skulle vara att va hemma. Sen på måndag ska jag tillbaka på Spec-MVC och göra en till undersökning och om vi har tur får jag kanske fara hem då! Fast... jag ska inte ha nå förhoppningar för då blir jag bara besviken...
Just nu tror jag största hindret för att jag ska få komma hem är att vi trots allt bor nästan en timme från sjukhuset och läkarna är orolig att förlossningen ska gå så snabbt att jag inte hinner fram. så på ett sätt känns det såklart skönt att vara här i närheten. Men tänk vad skönt att sova i sin egen säng och få kramas med sin son när som helst!
Idag kommer Thomas och Harry hit och vi ska ha en liten picknick här på sjukhusområdet. Så idag blir första gången på över en vecka som jag går utanför sjukhuset! Eller går och går, jag kommer förstås åka rullstol, men ändå! :D
Tur man har er!
När man ligger såhär helt ensam, orörlig och nervös så inser man verkligen hur mycket alla i omgivningen betyder för en. Mamma och pappa hade Harry hela första dygnet vi var borta till exempel. Guld värt! Och tänk vad tur att Harry har sin pappa! Världens bästa pappa som dessutom packar en ny väska till mig varje dag han kommer hit. Och idag kommer förmodligen Harry vara med farmor och farfar ett tag i och med att de ska ta bort droppet som stoppar min sammandragningar och då vill jag gärna att Thomas är här, ifall det skulle hända något. Hur skulle man klara sig utan alla!?
Och alla vänner som hör av sig och visar att de bryr sig gör ju bara att en man vill börja grina. Tänk att så många verkligen bryr sig, det uppskattar vi verkligen! Och kommer jag hem hoppas jag att ni kommer ihåg att jag tycker om fika ;)
Kan säga att hormonerna lever sitt eget liv just nu. Ligger som sagt på BB nu och har faktiskt fått lov att gå och äta som "vanliga" mammor i matsalen. Fast det är nästan lika deprimerande som att ligga isolerad i rummet... alla nyblivna mammor med sina bebisar i den där plastsängen... kommer jag nånsin få uppleva det själv?? Själv får jag gå där med min droppställning, jag kallar henne Pia, som i och för sig har visat sig vara en äkta kompis då hon tll och med följer med mig på toa, VARJE gång.
Nu ska jag snart för göra en liten CTG-kurva och senare idag tas som sagt droppet bort och som jag fattade skulle jag få gå upp och röra mig lite då för att se om sammandragningarna kommer tillbaka eller om de lugnat ner sig. Sen blir det väl säkert nån mer undersökning för att se om jag kanske får fara hem. Inga förhoppningar dock...
På bilden här nere var Harry bara någon dag gammal. Kolla vad han var liten! Och då är ändå bebisen i magen fyra veckor yngre. Men förhoppningsvis stannar ungrackarn i magen ett tag till!
Status oförändrad...
Undersökningen av livmodertappen visade att den var oförändrad och så blir läget även för mig. Ett dygn till med dropp och sen får vi se om sammandragningarna kommer tillbaka. Får bara lämna sängen för att gå på toa. Enligt läkaren är det svårt att säga när bebisen kommer att komma, det kan vara allt från imorrn till om fem veckor.. Vi får ta en dag i taget sa hon..
Blev iaf flyttad från förlossningen till BB så nu har jag iaf en tv, så lite roligare kanske detta dygn blir. Kan säga att jag skulle göra vad som helst för att ha surrhumlan Harry här nu, saknar snart ihjäl mig efter han!
Förlossningen
Jaha, då ligger man på förlossningen då.. Verkar som att våra bebisar har en tendens att vilja ut alldeles för tidigt.
Var alltså på en kontroll imorse på spec.mödra, en kontroll som jag bokat in för flera veckor sen. Och tur var väl det, för kontrollen visade att livmodertappen är 14 mm vilket är alldeles för kort då den helst ska vara typ 4 cm. Så vi blev beordrade att fara in till förlossningen och nu ligger jag här med massa slangar och sprutor. Har fått sprutor både för bebisens lugnmognad och för att försöka stoppa sammandragningarna (som inte tar ont ens). Strikt sängläge är jag ordinerad också. Är redan less, men vad gör man inte för sin bebis.. Ultraljudet visade att den väger ca 1200 g nu, fytusan så liten, det är typ ett mjölkpaket.
Vet inte så mycket mer för tillfället, men ska försöka uppdatera då och då. Håll tummarna!
Idag känner jag för att gnälla
Saker som jag sprängs av:
- Att tappa saker på golvet! Känns som att det är flera mil ner till golvet när man har en stenhård mage i vägen hela tiden.
- Höga ljud. Framförallt Harry-relaterade ljud. T.ex. ljudet som uppstår när Harry slår två pannlock mot varandra, Harry-skrik. ljudet av saker som kastas i golvet och min absoluta favorit: ljudet som uppstår när Harry kör en legobil på golvet... ja just det, legobilen har inga däck....
- När man bär påsar fulla med mat och ett mjölkpaket eller annat kantigt gör hål på påsen och kanten rispar på benet.
- När man tappar ner bestick under den understa "hyllan" i diskmaskinen och man måste fiska upp dem. Hör lite ihop med punkt 1.
- Värme. Är blöt i svett hela tiden... vill att det ska bli höst!!
- Barn på området som är vakna halva natten och som dessutom tycker det är roligt att knacka stenhårt på dörren sådär kring 21 på kvällen så Mira börjar skälla som en tok. Tur att vi har en son som sover som en stock när han väl somnat.
Kommer säkert på något mer snart. Är extremt dåligt tålamod nu och fattar inte hur jag ska palla med att vara gravid i typ tre månader till!? Dock mår jag hyffsat bra nu förutom att magen har typ växt från "lagom" till extremt höggravid på typ två dagar. Också den här förbannade värmen! Nu regnar det ute och ändå är jag helt svettig. Men, men... vecka 29 nu, nästa vecka ska vi på ultraljud igen :)
Barnmottagningen och vecka 28!
Idag har jag och Harry hängt två timmar på barnmottagningen och lekt. Ja, typ. Snackade med en läkare i typ 10 min, tog blodtryck och resten av tiden satt vi och väntade på att han skulle kissa så att de kunde få ett urinprov. Jättekul! Men han var så duktig och snäll hela tiden, så det var inte så farligt. Klart han tycker det är kul att leka när det finns så många roliga leksaker.
Både urinprovet och blodtrycket var bra. Blir pga hans hästskonjure och ärrvävnad i njuren ett ultraljud nästa år ungefär den här tiden, men så länge han inte har nå problem så verkar inte läkaren orolig iaf. Skönt :)
Och idag gick vi dessutom in i vecka 28! Tiden går faktiskt fort... börjar få lite panik för att vi inte har fixat ett skit än så länge, men försöker tänka att det inte är så mycket att göra i och med att vi redan har nästan allt som behövs. Men har ändå panik i stort sett varje dag. Och jag städar och städar och städar. Hela dagarna typ. Och det är inte kul för det resulterar i massor med sammandragningar. Men samtidigt kan jag inte bara sitta still hela dagarna.. det är fasen ännu värre.
Lillebror lever fortfarande rövare där inne. HELA tiden! Stämmer det att barnet har samma dygnsrytm utanför magen som innaför så kommer våran bebis aldrig att sova... längtar! Nä, det är helt seriöst sjukt. Kan inte sova på nätterna för att lilleman bökar omkring. Dock är det ändå så förbaskat mysigt. Kommer på mig själv typ hela tiden med att sitta med händerna på magen bara för att få känna varenda liten spark. Man blir verkligen aldrig less!
Imorgon bär det av till Älvsbyn för att fira midsommar och midsommardagen blir som vanligt i Bodsjön med brännboll och annat trevligt :) Trevlig helg på er!
Vecka 28
Rapport
Dagens besök på Spec-MVC visade att allt var normalt. Bebisen växer som den ska, normal mängd fostervatten och opåverkad tapp. Skönt! Fick lämna ännu ett urinprov och hoppas nästan på att det visar på urinvägsinfektion så jag får ett svar på varför jag har så mycket sammandragningar. Ska på ett till besök i vecka 28, men förhoppningsvis i Piteå den gången. Men som sagt, skönt att veta att allt ser bra ut. Nu ska jag försöka slappna av lite mer :)
Efter besöket har jag och Harry hängt lite med syster/moster Sanna i badhusparken. Middag fick Sunes stå för idag. Det var mumsigt, helst colan! ;) Nu ligger jag i sängen och lyssnar på lite musik och ska väl se lite fotboll. Imorrn bär det av till Umeå för att gratta Thomas syrra Stina och snusa på liten bebis :)
Spec-Mödra
Imorrn bär det av till Sunberbyn och Spec-MVC där. Har haft såna problem med sammandragningar som vissa dagar är riktigt kraftiga och eftersom jag fött för tidigt tidigare tyckte BM att jag skulle ringa och höra med Spec-MVD vad de tyckte och de fixade snabbt en tid i Sunerbyn åt mig. Tror absolut inte det är nå allvarligt, men ändå skönt att få det uppkollat så man kan slappna av lite mer :)
Magen växer och gror. Och JA, det är bara en! Och JA, bebisen är inte beräknad förrän i september! Ska försöka ta nån bild framöver kanske. Har varit extremt dålig med att ta bilder på magen, både med Harry och nu. Är lite tråkigt faktiskt. Men känner mig verkligen inte typ "gravidfin" utan bara fet och ful när jag är gravid :P
Plötsligt händer det!
Japp, ni ser rätt! Det trodde ni inte va!? Anledningen till det långa uppehållet är helt enkelt att jag inte känt att jag haft tid, och inte har jag haft nå vettigt att skriva heller. Men NU, när jag sitter och skriver på en uppgift som jag fattar NOLL av, då jäklar har jag tid! Och tydligen har jag nå vettigt att skriva också? Jani, vettigt och vettigt vet jag inte, men så länge tiden går från den där tråkiga och svåra uppgiften så är mitt uppdrag slutfört.
Sen försöker jag ta mig själv i nackskinnet! Jag vill ju faktiskt blogga lite, helst nu när jag är gravid. Är så roligt att gå tillbaka och titta hur gravditeten med Harry var så det kan ju vara roligt att ha lite nerskrivet från denna graviditet också. Visst? :)
Hur som helst, är i vecka 21 nu och tiden har äntligen börjat gå lite fortare. Har en extremt livlig bebis i magen, tio gånger värre än Harry som jag kommer ihåg att jag tyckte rörde sig hela tiden. Den här bebisen, den rör sig HELA tiden.. alltså HELA tiden. Fattar ni? Ibland när jag inte har känt den på typ en timme blir jag nervös... det är sant! Det är verkligen fräsigt. Dessutom kände jag sparkar utanför magen redan i typ vecka 18, något som jag inte gjorde förrän nån gång kring vecka 25 med Harry om jag inte minns fel.
Foglossning fick jag redan i vecka 10 typ och kan inte påstå att det blivit nå bättre, utan snarare värre, med tiden. Min barnmorska tycker att jag ska fara och simma, men my ass att jag får på mig baddräkt eller bikini som jag ser ut nu. Världens största bröst, för att inte snacka om magen! Tänk att jag tyckte jag var stor med Harry...
Jaja, nu har jag uppdaterat er lite, påminn mig gärna om jag glömmer av mig igen! PUSS!
Ps. Min mobil är trasig, det är därför jag är så inaktiv på typ instagram! Don't hate me!