ännu en dag närmare helgen, som nån på jobbet sa. nicepice, sa jag. för varje dag som jag jobbar får jag ca 500 spänn efter skatt så efter en vecka har jag ju över 2000, jag är ju redan nu rik! :D jippiekajejj. dessutom var det så lite post idag att vi slutade nästan en timme tidigare än vi ska göra på onsdagar.. hur nice är inte det?
igår somnade jag i pausen på ugly betty, typ strax efter halv 9 alltså. sen sovsovsov jag underbart ändå tills klockan ringde 6.20. och ändå var jag trött! hur går detta till? måste ha ett rejält snack med john blund.

ikwel har vi träning.. får se hur taggad jag är på att träna. när jag är på jobbet och tänker på träningen dör jag typ direkt, alltså inte så taggad. men sen kommer jag hem, vilar ett tag, byter om och lyssnar på lite taggmusik, sen är jag fff (fit for fight). har typ aldrig varit så ambitiös på träningarna som jag är nu när jag jobbar på dagarna. slappt!
på request av "psykologen" ska jag skryta lite här i bloggen.. okej säger jag, det kan väl inte skada.
jag citerar piteå-tidningen:

Svensbyn 2 vann mot Öjeby IF, 2-1 (0-0).

Matchvinnare blev Svensbyns målvakt Madelene Pettersson som räddade en straff i slutsekunderna.
Öjebyn hade minst lika mycket av spelet.
- Men vi tog inte vara på chanserna, menade Öjebyns tränare Bernt Blomgren.
Bea Öhman gav Svensbyn ledningen, 1-0. Tove Bergström kvitterade, 1-1.
Sedan avgjorde Moa Boström med sitt 2-1 mål.
Svensbyn gjorde en kämpamatch och lyckades med lite tur och Madelenes straffräddning ta alla poäng.
Öjebyn saknade ordinarie målvakter. Nu hoppade Sandra Löfqvist in mellan stolparna.
- Hon gjorde det bra, berömde Bernt Blomgren.
Extra plus i övrigt till Emma Stenlund, Linnea Swindell och Linnea Lindström.

wohowoho.

idag har jag varit skitnyttig och käkat sallad och light-dryck till lunch! sen nyss käkade jag en hårig frukt vilket resulterade i nånting mellan mina framtänder som vägrar komma ut. mindre nice. det är nog ändå bäst att jag far och tränar idag.. kanske tillochmed går till träningen! om jag går runt liden först, blir det ju en ganska bra uppvärmning! jag blir nöjd över mig själv bara av att tänka den tanken! men jag vet inte om jag gillar den.. det är nog bäst att jag lägger mig i sängen ett tag så jag kommer över mina hurtiga tankar.

idag fick jag ett "håll käft" när jag pratade i telefon. det värsta var att jag inte ens sa nå.

imorrn vill jag aldrig vakna, ikväll vill jag inte finnas. imorrn vill jag inte heller finnas.. jag vill ALDRIG finnas. jag finns inte för honom och önskar att jag inte fanns för någon annan heller. önskar att jag kunde somna och aldrig vakna. önskar att jag kunde glömma... önskar att klumpen i magen kunde försvinna. får man sjukskriva sig på grund av depression??

om jag inte hör av mig nu med ett sms eller nå, kommer vi aldrig bli "vänner" igen. vi kommer ändå aldrig bli vänner. vet nån hur det känns att varje gång man ser en person, börjar man må dåligt för att det känns som att man är i vägen. känns som att man inte borde vara där. man borde vara långt långt borta för att personen i fråga ska slippa se en.
sen får man en liten gnutta hopp när personen får syn på en och kommer fram för att prata. känslan av att vara i vägen försvinner dock aldrig.
sen pratar man i telefon och får ett "håll käft" och sen vet man att den "vänskapen" är över tills JAG har hört av mig.

han hör bara av sig för att vara snäll, få in det i skallen. banka in det i din tjocka jävla skalle, FÖR ATT VARA SNÄLL. understand. önskar att ingen visste vem jag var. då skulle ingen sakna mig om jag försvann. skulle nån det ändå? kanske tränar-tomas, för då skulle vi inte ha nån målvakt. men vem mer? jag vet en som skulle bli jävligt lycklig iaf. en mindre att välgörenhets-ringa. ett problem ur världen.

tre år är en lång tid.. för mig. tre år glömmer man inte av på en månad. gör man? tre år.. tre lyckliga år? det värsta är att även om han ser den där grodan hänga där vid sängen, den grodan som han vet är min, tänker han inte på mig. det är helt annorlunda för mig. ser jag en tröja, ett mjukisdjur eller ett smycke som jag fått av honom, kommer tårarna direkt. varför tänker inte han på mig? varför tänker jag på honom? varför kan jag inte bara sluta? varförvarförvarför? VARFÖR?

jag är en värdelös och patetisk person som inte kan lämna det förflutna bakom mig. för en person är jag dock ingenting..

skönt att träna idag. fick värsta adrenalinkicken och sprang och sprang. ingen trodde sina ögon, "kolla, madde springer!!" "woooooot daaaa faaack?" (internt cpdåligt skämt).

nämen as you know, jobbar jag imorrn också, och jag är riktigt nöjd. dock är jag helt ensam imorrn på jobbet eftersom min enda arbetskamrat som jag känner far utomlands. fan vad mobbad jag kommer vara. men är ändå så grymt stolt över mig själv som inte dör av att jobba. jag känner mig redan efter en dag på jobbet mycket piggare. ska fasiken ut och gå imorrn efter jobbet.. men före ugly betty.

men vissa saker kan man inte glömma av att jobba. man måste ju ändå sova i den där stora sängen själv. man måste ändå stiga upp helt själv och komma hem helt själv. man får inga samtal under arbetstiden. allt är så annorlunda nu. jag saknar förr i tiden.

nikola sarcevic - lovetrap

the winter slowly turned into spring
i've been so lost since you've been gone
and still i'm waiting for the phone to ring
i've been so lost since you've been gone

but i'm still in love with you
yeah, i'm still in love with you
like a fool

yeah, i'm still waiting for the phone to ring
i've been so lost since you've been gone
and it seems like i'm waiting for nothing
i've been so lost since you've been gone

jag ska jobba till veckan! och veckan efter och veckan efter! och förhoppningsvis hela sommaren! nu kan jag snart flytta till en egen lägenhet! då ska jag ha en vägg med new york by night! längtar :)

man säger ju att man inte vet vad saker betyder för en förrän man har tappat det. fan va sant det är. men det var inte det jag tänkte skriva från början. jag sitter och försöker komma på en bra liknelse eftersom jag inte vill skriva  vad det egentligen är jag vill skriva. det låter sick, jag vet. vi säger så här: äh, jävlat impossible att skriva det utan att det låter som att jag är en riktig galenpanna. eller kanske såhär: jag blir ledsen även om jag får som jag vill! jag tänker att: "om det skulle vara såhär skulle det inte vara lika jobbigt" , sen när det blir sådär som jag hoppades att det skule bli, blir jag fan ännu mer ledsen, allt blir ännu mer jobbigt! jag är en galenpanna. jag är en konstig, deprimerad alkolist. eller okej, lite krydd med alkis. men jag är en konstig, deprimerad jävel iaf.

sen undrar jag. är "att inte säga sanningen" samma sak som att ljuga? eller "att inte säga hela sanningen" ? eller att bara inte säga eftersom man egentligen inte får frågan? man kan ju omöjligt ge ett svar på en fråga man aldrig får, det fattar till och med jag. men man kan ju ändå berätta, om man vet att personen man pratar med vill veta. eller vill jag veta? som sagt, jag är ett cp när jag börjar tänka för mycket.

det jag ska skriva nu har jag skrivit ungefär en miljard gånger, men det tåls att säga igen. jag önskar att jag kunde sluta tänka. jag har alltid tänkt för mycket. jag tänker på mycket varje dag och varje natt. hela tiden alltså. jag tänker för mycket när det gäller allt mellan himmel och jord. allt från vad jag ska ha för kläder till varför det tar så lång tid att skriva ett sms. jag har alltid tänkt för mycket. "nä inte kan jag ringa, tänk om jag inte får nå svar.. eller tänk om det är någon annan som svarar". bara att träffa nån på stan ger mig tusentals tankar "ska jag hälsa, tänk om hon/han inte hälsar tillbaka" "hon/han kanske inte vet vem jag är!" "vad ska vi prata om?" "tänk om hon/han tycker att jag är ful i dom här kläderna!" och så vidare... nu vet jag att det här var grymt dåliga exempel.. det är ju inte riktigt det här jag går omkring och tänker på dagarna. men jag önskar att jag kunde vara med spontan (är det att göra saker utan att planera det i minsta detalj?). för det är jag inte. önskar att jag kunde bara prova. nu är det så att: "nä jag kan inte prova, det och det och det och det kan hända". varför inte bara prova!?!! jag blir så arg på mig själv. sitter här hemma hela dagarna och tycker synd om mig själv. varför inte bara prova? prova vara glad... prova försöka göra nånting som gör mig glad. jag kan ju inte sitta hemma hela livet och längta efter nån som inte längtar efter mig. måste gå vidare. jag vet att det var tryggt.. varje dag i tre år var så tryggt. men bara för att allt inte är lika tryggt nu kan jag ju inte lägga mig under täcket och tycka synd om mig själv, right?

fan va långt och humörsvarierande det här inlägget blev. när jag började skriva var jag gråtfärdig.. nu är jag bara. nu vill jag ut och gå.. rensa tankarna än en gång.

superchick - get up (i know, konstig låt för att vara jag, men den passade så bra... skaffa den! )

det kommer aldrig gå över.

damien rice - i remember

skönt att prata ut, samtidigt som mitt hjärta jävlat krossades i tusen bitar. men får inte visa att jag blir ledsen, får inte det! måste stå ut med att det är så här det kommer vara. fast jag inte vill det. vill inte inse. som jag sagt tidigare: jag vill bara ligga under mitt täcke till allt det jobbiga är över. frågan är om det nånsin kommer bli bättre? varje gång jag tänker på det han sa hugger det till i hjärtat och det känns som att jag ska spy. önskar att man kunde stänga av alla tankar i några månader. stänga av alla tankar och stänga in mig själv i mitt rum. skulle nog aldrig komma tillbaka om det gick. vill inte bry mig. önskar att jag inte gjorde det. önskar att.. äh alla vet vad jag önskar. alla utom jag fattar dessutom att det aldrig kommer inträffa. jag måste fatta.
jag får inte vara ledsen.. inte för det.
men för det där andra. sårad ända in i själen är nog det enda jag kan säga.

varför? jag önskar jag kunde gräva ner mig och helst aldrig komma tillbaka. nog för att för dig är jag så gott som redan nergrävd. jag finns inte för dig. har kanske aldrig funnits? gräver ner mig under täcket och hoppas att jag glömmer. skulle någon märka? äh, fan vilken patetisk person jag är. skämmestamigfan

jag, musiksnille som jag är tänkte att jag som har den gåvan att hitta bra musik borde dela med mig lite. en del har jag skrivit förr, men det gör väl inge! :)

Enrique Iglesias - Do you know
Aidan Hawken - Crush
Matchbox Twenty - 3AM
Dashboard Confessional - Hands down (alla deras låtar är bra)
Jason Mraz - Wordplay
Mika - My interpretation och Any other world
Cary Brothers - Honestly

min syster vill sitta vid datorn, men återkommer med fler låtar om jag märker att jag glömt nån skitviktig!

blir nog en klockren kävll hur som helst! hoppas det blir det iallafall!

ibland känner man sig grymt mobbad. ett ganska bra exempel på det är hur mina kära föräldrar idag har lastat mitt rum fullt med saker. det är saker som har varit i vardagsrummet, men eftersom att dom idag fick ett ryck och börja slita ner tapeterna där så var dom ju tvugna att flytta möblerna nånstans. det blev till mitt rum. jag ska ju ändå ut snart, enligt dom. visst skulle det vara roligt att bo ensam, och jaaaaa jag vill flytta hemifrån så snabbt som möjligt, men mina föräldrar ska inte vilja bli av med mig! sen sa dom att om jag gick med på att ha sakerna i mitt rum skulle jag få den gamla tv:n också. då blev jag ännu argare! dom mutar mig! dom ger mig saker för att jag ska flytta hemifrån. dom lägger säkert snart upp mig på blocket :/

fy vad jag hatar tandläkaren. man ligger där i en typ säng (okej, den är ganska skön, men det är det enda positiva!) och så har dom en lampa med en spegel riktad mot en. jag fick seriöst spykänslor varje gång jag såg mitt eget gap i denna spegel! fy, dumpa spegeln, sen kanske jag kan komma tillbaka. och dyrt är det också. var ju fasiken tvungen att betala 450 spänn fast det bara var en vanlig undersökning. och det tar ju inte lång tid heller. typ 10 minuter. 45 spänn per minut är inte dåligt. nä usch och fy vad jag hatar tandläkarn. ska fortsätta borsta tänderna lika noga för jag vill aldrig ha hål! börjar fan må dåligt bara jag tänker på vad dom skulle göra med mig om jag hade ett hål. usch.

varför varför varför dessa jävla lögner? det är inte det du gör som sticker till i hjärtat när jag tänker på det. det är när jag tänker på att du ljög för mig, flera gånger, som det känns som att mitt hjärta kommer slitas ut och trampas på, sen kanske stopppas in igen men då kommer det aldrig må lika bra igen.  känns nu som att hela veckan är förstörd. säg när jag inte kommer att tänka på det?


sitter just nu och sliter drar lite löst i mitt hår och får med mig ungefär fulla handen med hår varje gång. tittar man ner på golvet här bredvid mig ligger det en liten hög slitet hår. oj, nu blir det ännu slitnare, nu kom kattungarna och lekte i det. nämen, nu försvann en av dom i håret. shit, kanske borde hjälpa hon. eller kanske borde jag plocka upp håret från golvet. eller kanske borde jag tömma diskmaskin och vattna blommorna. men om jag gör det kanske jag tappar min förstaplats i tävligen "världens lataste människa". det är nog bäst att jag bara sitter här i mitt eget hår och väntar på att klockan ska bli 6 så vi har träningsmatch. i know att det är lite väl överambitiöst att spela fotboll när man slåss om titeln i "världens lataste människa", men eftersom jag gör ungefär INGE på dagarna, så får jag faktiskt röra mig på kvällarna utan att min "lat-nivå" ska gå upp särskilt mycket.

nu ska jag slöa!!

sitter man här och väntar, som vannlit. vet inte ens om jag vill vänta. eller alltså, vet inte ens om jag vill det jag väntar på. är kanske bäst att bara gå och lägga sig så man slipper tänka på att man väntar. jag tänker för mycket tror jag. eller jag vet att jag gör det. tänk vad skönt att inte behöva tänka nå. bara vara.

varför måste veckorna gå så jävla sakta? vill bara att det ska bli helg så nån annan är ledig. dock smockfull helg för min del. har typ tre saker inplanerat. när hände det senast? hörde nånting om en fest på fredag, och det får man ju inte strunta i bara för att man har avgett nå löfte om att inte dricka nå mer under maj. löften är till för att brytas, är det inte så?

har träningsmatch imorrn mot infjärdens 92:or, det blir intressant. haha.

NU vill jag ha helg!!!!

det roligaste som har hänt idag var nog när sture jagade sin egen svans i en kvart. man kan seriöst sitta och titta på kattungarna hur länge som helst utan att bli less. däremot är jag grymt less datorn och tv:n. what to do? har dessutom så jävla ont i foten sen jag ramlade under fredagens träning. jag vet att jag är sämst.

igår var en dålig dag. eller inte hela dagen. men kvällen var inte bra. riktigt dålig faktiskt. känns som att man mår bra, men så helt plötsligt slår det om helt och man sitter och gråter typ. då känner jag jämt för att gå ut och aldrig mer komma in. typ gå ut, ta en buss och resa långt bort och sen bara ta varje dag som den kommer. nog för att man inte vet hur varje dag ska bli här hemma heller. men mycket tråkigare att vara ensam här än vad det skulle vara i en buss nånstans långt bort. där skulle jag verkligen slippa allt. skulle inte ens ha med mig mobilen tror jag. enda problemet är ju att jag har ungefär noll kronor i mina fickor just nu. inte så bra för att dra en bussluff kanske. jaja, om jag nångång bestämmer mig för att fara iväg blir det nog ändå inte en buss från pite, utan ett flyg från stockholm med destination så långt bort från pite som man kan komma..

hoppas att å,ä,ö syns för er, för det gör det inte för mig. haha, fan va sjukt häjn inlägget kommer se ut om det inte syns. jaja..
har varit duktig idag med både promenad och träning. dock känns det ju alltid lika givande när man typ inte rör sig nå på hela träningen. men man kan i alla fall säga att man har tränat :P

nämen vad ska man säga. vissa personer försöker i alla fall göra saker för att ställa allt till rätta. i like it. det är snälla människor det. fast ledsen är man ju fortfarande såklart.

ska nog sätta på ett avsnitt av kyle xy nu, innan jag beger mig till sängen.. ska ju upp tidigt imorrn för att gå ut och gå. hurtbullen nummer ett, that's me. dock är jag ju mobbad på träningarna för att jag är den lataste i universum typ. men det ska bli ändrat nu. nu jäävlar ska jag vara seriös! Seriepremiär till helgen och då är vinst det enda som gäller 

 

det ar na lagg me vissa bokstaver pa varan dator. hoppas daniel kan fixa det.

namen helgen. borjade fredags med lagfest typ. eller forst traning, gode sa oserios. sen bastu och party. utgang pa kalles, inge roligt folk men anda en helt okej kvall. fragan ar ju dock om man skulle ha stannat kvar i svensbyn istallet for att fara till stan.. men det gar ju inte att gora nanting at nu.
lordag vaknade jag. sa: "jag ska aldrig mer dricka". nar halva dan hade gatt sa jag: "jag ska i alla fall inte dricka na mer i maj!". klockan halv 8 blev det bestamt att det nog blev fest trots allt. jaja, forfestade med emma, mamma och pappa typ, haha. for in till stan hos nan som emma kande och sen kalles. grymt mycket folk, men typ inge folk som man kande. mindre roligt. tog taxi hem, dyrt som fan men det var det vart. NU ska jag i alla fall inte festa na mer i maj.. eller i alla fall i veckan.

vaknade typ elva idag och for direkt till kvarnis och sag blasmarks match mot notviken men for i halvlek eftersom blasmark lag under med 3-0.
fotboll igar ocksa. div 2 forlorade mot alvik med 4-1, men jag var anda nojd :P forra gangen vi var i div 2 gjorde vi typ inte na mal pa hela sasongen. haha, okej krydd. men anda, mal mot alvik i forsta matchen ar fasiken inte daligt.


ar dock javligt less dissen. blir sa sur. blir sa arg och sa ledsen. okej, borde kanske komma i sista hand, men ar fasiken less det. pallar jag bry mig?

Jag är ledsen och jag är arg. Jag är besviken och deprimerad. Önskar att allting kunde vara som förr, men det kommer aldrig hända eller hur? Jag saknar tiden vi hade ihop. Jag saknar dig.  Allt jag gör gör bara allting värre. Vad ska jag göra?
Har i alla fall fått höra nånting som jag inte riktigt vet om jag ville höra, men samtidigt nästan tvingade jag det ur honom. Så jag får ju skylla mig själv eller hur? Jag är ju inte världens bästa heller. Men ändå, jag hatar mitt liv just nu. Allt går fel. Verkligen allt! Vet ju inte riktigt hur jag hade tänkt att allt skulle bli, men inte såhär iaf.
Vill inte vara värsta snälla-tyck-synd-om-mig--fjortisen, för det är jag inte. Borde kanske inte ens skriva nånting. Borde kanske bara ligga i mitt rum hela dagen.. men jag får ju för fasiken liggsår!

Dagens fundering: Är det verligen bäst att vi berättar allt för varandra?

Nikola Sarcevic - You make my world go around