idag på jobbet sprängdes jag verkligen i en miljard bitar. det var en sån här dag när man bara ville lägga sig ner bredvid moppen och spela död.
Irriterande moment:
1. vi gick ut på turen typ en och en halv timme senare än normalt.
2. i ett stressat läge råkar jag tappa ut en massa post på backen. hela näckrosgränd! jag som inte ens kan näckrosgränd än. men jag fick pussla ihop det så gott jag kunde. do i need to say that näckrosgränd tog lång tid?
3. nån jävel (hoppas du inte läser detta) hade parkerat mitt på vägen (man kör på en jättesmal väg, typ cykelväg på ett ställe.. näckrosgränd vart annars?), vilket resulterade i att jag var tvungen att köra värsta omvägen.. VÄRSTA alltså. detta medförde ju i sin tur att jag var tvungen att färdas extra länge på mitt absoluta favoritfordon, moppen.
4. det regnade, bara det förstörde hela dagen.
5. hissen segade på ett ställe = jag stod och väntade i typ 10 minuter. vadå gå i trapporna?
6. allers, allas + hemmets journal. ingen gamling prenumererar på bara EN av dessa tidningar. alltid minst två, helst allihop. hur många gamligar det bor på mitt distrikt? två miljarder.
7. trots att man sprängs måste man alltid le. helst av allt ville jag som sagt lägga mig ner och fejka att ett dödsvirus just entrat min kropp.

men det hela slutade med att jag kom fram till posten tillslut. jäpp, lite förvånande i know. behövde inte ens jobba nå övertid!

takida - poisoned